Säsongspremiär för långfärdsskridskor! Idag fick jag äntligen till det. Inte lätt med tajmingen alla gånger när det gäller den här sporten, då det är mycket som ska stämma. Dels isar, men också sällskap. Med tanke på säkerheten åker jag aldrig långfärd ensam förutom just såhär, på plogade banor.
Så idag gav jag mig ut själv efter jobbet på Hjälmaren. Körde Rynningeviken – Lindholmen tur och retur, ca 14 km. Gick förvånansvärt lätt för att vara första turen i år. Grymt härligt var det iallafall, och nu blir det till att prioritera fler turer framöver.
Det är en sån frihetskänsla att åka långfärdsskridskor, älskar’t! Och lyckas man möta solnedgången på isen så blir det ju knappast bättre.
När jag började åka långfärd så var det min pappa som tog med mig. Jag var i början på 20års åldern, var i usel form och rökte på den tiden. Hade jättedålig kondis verkligen! Halvvägs till Lindholmen tyckte jag att vi skulle vända, jag var trött och ville åka hem. Jag minns att pappa mutade mig, för att jag skulle orka fortsätta hela vägen och ta en fika på Lindholmens café. 100 kr skulle jag få, och helt plötsligt som en skänk från ovan, fick jag krafterna åter och fortsatte, haha!
Nu är jag evigt tacksam att han tog med mig såklart, och inte bara för hundringen 😉 Jag var alldeles salig när jag kom hem den gången, pappa hade sått ett frö där. Ett frö som har grott och fortfarande växer. ¤
Vill du åka på Hjälmaren? Där brukar finnas en plogad bana när det ligger snö på andra isar. Just nu är det plogat Rynningeviken – Lindholmen – Ekeby/Almby, ca 1 mil enkel väg. Knappa in Rävgången i Örebro på gps’n, sen så är det bara att köra.
Skriv gärna i kommentarerna om du har tips på fler plogade sjöar i Örebro med omnejd.
¤